Porters kraft model – en analysmodell för bolags konkurrenskraft

När man analyserar ett bolag kan det vara bra att göra det efter en model eller en lista osv. För att bara kasta sig in och inte veta vad man letar efter, kan göra att man tappar bort sig. (Vad har bilden att göra med inlägget, inte super mycket än att de antalet stenar och gillar Avengers)

En modell som alla lär sig när man pluggar ekonomi är Porters 5 krafter. Michael Porter är en galet smart snubbe som har pluggat på Harvard och Stanford, vill ni läsa mer om honom finns länken till hans wikipedia sida här.

Denna modell använder man strategiskt för att analysera konkurrensen i en marknad och/eller för att analysera hur attraktiv en marknad är. Den klassiska handlar om 5 krafter, men jag vill lägga till två faktorer som jag har läst en del akademiker tycker borde vara med.

Låt oss gå in på krafterna som påverkar chansen för att en produkt ska bli en succé, vilket jag tycker är det mest grundläggande när det gäller att analysera ett bolag. I med att denna model är till för när man gör en marknadsundersökning och utvärdera en marknad, så handlar det att ha information om dessa sju krafter för att kunna göra en bedömning. Som tur är vi i informations businessen, dessa faktorer är på en skala mellan hög och låg

Konkurrens – hur ser det ut gentemot den befintliga konkurrensen, dom som riktar sig till samma kunder som sitt egna bolag och gör det med samma produkter. Viktigaste parametern här att kolla på är marknadsandelen och hur den sprider ut sig på alla aktörer. Är det en som har stor marknadsandel eller är den utspridd på flera stycken.

Nya konkurrenter – Hur lätt är det för en ny aktör att ta sig in på marknaden. Vad finns det för hinder och vad behövs för att ta sig in på marknaden?

Slut användare/Köpare/Kunder förhandlingskraft – finns det många som har samma produkt/tjänst så är förhandlingskraften hos kunderna hög medans om det finns få som levererar samma sak få är förhandlingskraften låg.

Leverantörer förhandlingskraft – Leverantörer förhandlingskraft funkar på samma sätt som kunders förhandlingskraft. Är det många leverantörer som levererar har du som kund hos dessa större förhandlingskraft och tvärsom om det är få.

Substitut – Finns det en aktör som kan lösa samma problem med en annan sorts produkt? Klassiska exemplet är äpplen och päron, äpple konsumtionen kan ersättas av päron konsumtionen i fall priset på äpplen stiger kraftigt i relation till päron priset.

Sen finns det två faktorer som har lagts till efteråt.

Kompletterande produkter – Vissa produkter behöver andra produkter för att funka, därför är det också viktigt att utvärdera om marknaden har dessa förutsättningar. T.ex. så behövs en internetuppkoppling med tillräcklig hög hastighet för att Netflix eller liknande streaming tjänster ska funka.

Staten/Lagar – Idag har det blivit ännu viktigare att också utvärdera det politiska läget och det de lagar som dikterar reglerna på marknaden. Politiska läget kan ofta skapa enorm osäkerhet i marknaden, som har påverkat de välfärdsbolagen i fall det ska komma ett vinsttak. Lagar kan också spela in på hur lätt det är för nya aktörer att komma in på marknaden, men det påverkar även ur andra perspektiv.

Mycket av dessa krafter kan kopplas till olika vallgravar, men det får bli ett annat inlägg.

Vill du läsa mer om Porters 6 krafter klicka här och här.

Vad tycker du om denna model? Vad tycker du om den här sortens inlägg?

Kommentera gärna!

Investacus Saverajus


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s