Investeringssparkonto

Investeringssparkonto även kallat ISK är en rätt ny företeelse i sparvärlden. Den är en hybrid av en kapitalförsäkring och ett Vp-konto. Som en KF så schablonbeskattas en ISK (dock inte som en KF) och man har fortfarande äganderätt som man har i ett VP-konto(alltså rätten att gå och rösta på årsstämmor som en fullvärdig aktieägare). Så de är lite av bästa från två världar. Kontoformen såg extra lukrativ ut när statslåneräntan höll på att gå ner så mycket att man kunde få pengar för att spara i en ISK, men de stoppades när det sattes ett golv på hur låg statslåneränta man ska räkna på.

ISK beskattas genom att ta kontrolluppgifter vare nytt kvartal och sen räkna ett snitt på de uppgifterna plus insättningar som underlag till beskattningen. Beskattningen funkar då så att man tar de underlaget gånger statslåneräntan + 0,75 procentenheter. Som ni säkert fattar så kan statslåneräntan gå lägre än 0,75 % och då inte beskattas alls, men nya regler säger att man får räkna schablonen som lägst till 1,25 %. Länk till skatteverket

Här under kommer ett exempel från skatteverket hur man räknar ut kapitalunderlaget.

I en ISK kan man ha alla aktier och de flesta certifikat och derivat. Men de tråkiga är att ibland kan man inte delta i noteringar genom en ISK för att en ISK kan inte innehålla onoterade värdeinstrument.

Vad lämpar sig en ISK till? Så länge man slår statslåneräntan plus + 0,75 procentenheter så bör man handla i en ISK, för jag antar att man har aktier för att få en avkastning runt 6-8 procent per år som Stockholms 30 mest omsatta bolag avkastar per år över tid.

Även så kan man plocka ut utdelningar skattefritt om man plockar ut de innan nästa kvartalsmätpunkt kommer, för att utdelningar räknas inte som insättningar.

Vad lämpar sig inte en ISK till? Inga utländska bolag som ger utdelning, ISK beskattas endast via schablonen och då ska inte utdelningar beskattas som i ett VP-konto. Men för att utländska bolags utdelningar ofta delas upp mellan de land som utdelningen kommer ifrån och till de land utdelningen kommer. Så t.ex. amerikanska aktier så går 15 % av utdelningen till amerikanska skatteverket i form av källskatt, vanligtvis kan dessa 15 % sökas tillbaka men bara upp till 500 kr .